Otroligt härlig dyksöndag!

Åååååååh vilken härlig dag på havet vi haft idag! Mötte upp Tulle och Fia och en drös människor på Karlslunds marina strax innan 09 imorse och efter genomgång och packning styrde Tessi näsan mot Biskopsö och vraket Sappemeer. SMHI hade utlovat en del vind så Tulle och jag vågade oss inte på några dykplaneringar för Sappen då vi anade att vi aldrig skulle ta oss ut. Men när vi rundade östra udden på Biskopsö såg havet inte alls särskilt elakt ut och en snabb dykplan kastades ihop. Planen var att göra maskinrummet och sedan ta den roliga trippen upp genom skorstenen och sen gå in i akterdörren och gå babord upp i hytterna och sen ut genom den trasiga styrhytten. Tulle och jag fick gå i först och tog först den planerade rundan. Vi hittade (nåja, har sett den förut men aldrig reflekterat över vad det är) en stor klump med knappar och instrument. Tulle gnuggade instrumentglasen rena och man kunde fortfarande se mätarnålarna. Och mässingsswitcharna funkade fortfarande att knäppa av och på. Vi gled sen på utsidan av babord sida och kikade in i ventilerna och i aktern kikade vi på de mycket väl kamoflerade bokstäverna som man efter en stunds studerande ser klart och tydligt - S A P P E M E E R.

Vi gled sen tillbaka över hela vraket, svävade över lastrummen där kalkstenen ligger utvält och gled ut en sväng över förstäven. På babord sida sitter också stora bokstäver med hennes namn, nåt som jag tidigare inte tänkt på. Bokstäverna är ju så väl kamoflerade som sagt så det tar en stund innan ögat urskiljer hela namnet. Bokstäverna är trots allt stora, säkert 30-40 cm höga.

Sikten var ingen höjdare idag, i alla fall inte mot vad det brukar vara på Sappen, men det dög bra... kul att se henne igen, var ett bra tag sen jag var här.

Tessis toalett, även av oss tjejer kallad "hästboxen" av dess utformning. ;)

Både på vägen ut och hem passerade vi Tistronskär där Mats mormor bor, kändes lite vemodigt, har ju inte träffat henne sen sommarn -06, innan vi separerade, hon var ju lite som min mormor också, eftersom jag hade jättedålig kontakt med min egen. Men vad jag hörde från senaste rapporten sitter hon fortfarande där i sin lilla stuga och har hälsan, den gamla damen...

Dyk nummer två blev efter lite diskussion av möjliga val vraket Victor. Victor är ett lastsegelfartyg byggd i furu som sjönk för 111 år sedan. Den är fortfarande skrovhel och när sikten är bra är det ett rätt maffigt dyk. Dock var sikten idag inte mer än 2 meter och det var lite "mjölkigt" i vattnet.

Tulle och jag gick i först, men blev omseglade på nedstigningen av par nummer 2 och det av en väldigt enkel anledning. Under nedstigningen så låg jag lite före Tulle. När jag var på runt 18-19 meters djup såg jag hur Tulle "viftade" med lampan och jag stannade upp och vände omedelbart uppåt igen. På 16 meters djup "hängde" han som en vacuumförpackad bit köttfärs och pekade lite stelt på inloppsventilen till dräkten. Sen lyste han på sin ena arm som såg ut just som något vacuumförpackat. Jag lirkade loss min dräktgasslang och Tulle försökte få på den på sin inloppsnippel på dräkten. Det blev något av en parningslek och det var den som grabbarna i par nummer 2 fick skåda ner även de kom ner till 16 metersstrecket. Tulle fick tillslut lov att lossa min slang som jag hade instucken under selen och la sig sedan mer eller mindre ovan på min rygg och lyckades till sist slanga in en rejäl dos i sin dräkt. Därefter drog han sig ner längs linan, eftersom han nu var lite för lätt, han tog ju lite extra för att det skulle räcka hela vägen ner de sista 6 meterna. När vi kom ner till 22 meter var det jag som kände mig på gränsen till halvsqeezad eftersom jag ju inte hade fått tillbaka slangen på min egen dräkt. Tulle skrattade lite i reggen och hjälpte mig på med slangen och vi kunde sen påbörja vårt dyk.

Sikten var som sagt rätt kass, men vi gick igenom hela vraket grundligt och vi kikade på jätterodret, "timmerluckan" (som många tror är en kanonlucka, hihi, på ett gammalt träslastfartyg) ett stort fint block såg vi också. Efter nån halvtimme var det dags att dra, vi var båda rätt rejält kalla, särskilt Tulle som inte hade nån dräktgas! ;) På vägen upp var sikten så kass runt 6-7 meters djup att vi tappade bort uppstigningslinan för en stund, men det ordnade sig strax.

På däck serverades kaffe och bulle som vanligt, tack Niklas, Jonas och Tessi samt alla andra goa och glada för en väldigt VÄLDIGT trevlig, solig och varm dykdag!